Med livets hastighet

Varför tycker så många att det är svårt att anpassa sig till att livet rullar på i allt snabbare takt? Är det så överallt eller är det bara i utvecklade länder i västvärlden som tiden springer ifrån oss?

Sociologer och psykologer kan hjälpa oss att förstå hur vår tidsuppfattning fungerar och hur olika människor ser saker på olika sätt.

1. Teknikens under ger oss högre förväntningar

Hartmut Rosa, en tysk sociolog, beskriver hur smarta, tidsbesparande tekniska prylar inte alltid sparar oss så mycket tid som vi kanske förväntar oss.

Det går mycket fortare att skicka ett sms eller mejl än att skicka ett brev. Det är dock just hastigheten som uppmuntrar oss att skicka fler meddelanden, vilket i sin tur kan få det att kännas som om vi har jättemycket att göra. Vi förväntar oss ett svar mycket fortare än om vi skickat ett brev med ”snigelpost”. Detta kan stressa oss och det kan kännas som om andra håller oss tillbaka.

Det har visat sig att arbetsbesparande hushållsapparater som diskmaskiner och dammsugare faktiskt genererar mer hushållsarbete. När det går så snabbt att städa huset, då kan vi väl lika gärna göra det tre gånger i veckan istället för en gång? Då är det inte konstigt att det känns som om vi ”alltid” städar.

Utveckling inom färdmedel och kollektivtrafik gör att ingen tycker att det längre är konstigt att pendla en timme till jobbet varje dag. Vi glömmer bort att våra mor- och farföräldrar aldrig ens skulle tänka tanken att resa så långt varje dag, eller utsätta sig för den stress som trafikstockningar och försenade tåg och bussar innebär.

2. Ju större valmöjlighet vi har desto fler saker har vi inte gjort

Utveckling inom teknik och transportmedel ger oss ofantligt många valmöjligheter för hur vi vill tillbringa vår lediga tid.

Det brukade vara enkelt att planera sin kväll. Stanna hemma och titta på tv eller gå på bio. Har vi en hemmakväll nu för tiden måste vi välja vilken av alla våra apparater vi vill titta på film på. Om vi går ut måste vi välja mellan vanlig biograf, biopalats, biograf för konstfilmer och filmklubbar. Man måste också välja vad och var man vill äta middag.

När vi reser på semester har vi i princip hela världen att välja på. Det är bara tid och pengar som begränsar oss. Tanken med att ha en livslista med platser vi ”måste” se innan vi dör understryker att många av oss känner att vi måste välja och prioritera.

Hartmut Rosa menar att oavsett vad vi väljer så är vi även mycket medvetna om vad vi väljer att INTE göra. Det finns långt många fler saker att välja på än vi kan förverkliga. Detta kan få oss att känna att tiden är knapp och att vi går miste om allt vi väljer bort.

3. Det finns olika sätt att se på tiden
Robert Levine, en amerikansk psykolog, har identifierat tre olika typer av tidsuppfattning.

Klockmänniskor håller alltid tiden eftersom de vet när det är dags för nästa möte. För klockmänniskor är det viktigt att hålla lunch mellan exakta tider, till exempel kl. 12.00–12.30 varje dag, så att de är i tid till nästa möte.

Upplevelsemänniskor å andra sidan anser att lunchen tar den tid den tar. De kommer när de är redo och går när de är klara. De här två typerna av tidsmänniskor kan driva varandra till vansinne med sina olika tidsuppfattningar – det vet alla som någon gång anordnat en fest.

Det finns en tredje typ av tidsmänniska som framförallt finns på avlägsna platser i världen. Människor som lever efter naturens klocka. Deras dagar och tider bestäms till exempel av solens upp- och nergång och årstidernas förändring, och de kan mycket väl föreslå att mötas ”när korna kommer hem”.

4. Olika kulturer ser på tid på olika sätt
Levine har även teorier om olika kulturers syn på tid. Han har undersökt hur människor runt om i världen utför vardagssysslor som att gå och köpa frimärken eller ta en promenad.

Han kom fram till att ju mer utvecklat ett samhälle är, desto fortare uppfattar man att tiden går. Människor arbetar och promenerar snabbare (upp till 50 %) i rikare, svalare och mer individualistiska industrisamhällen. Föredrar man ett långsammare livstempo ska man bege sig till de mindre framgångsrika och mindre industrialiserade, varmare och mer gemenskapsinriktade länderna. Förutom allt detta tycks tiden även gå fortare i städerna jämfört med på landsbygden.

Tiden går som allra fortast i de stora industrialiserade städerna i Västeuropa och i Asien. Invånarna där säger med all sannolikhet att de känner sig lyckliga, men att de lider av stress. Tiden känns långsammare och människor är inte lika stressade på landsbygden i mindre utvecklade länder som Mexiko och Indonesien.

5. När du är uppslukad av något tycks tiden stå stilla
Psykologen Mihály Csíkszentmihályi skriver om något som han kallar ”flöde”. Detta är upplevelsen av att vara helt uppslukad av en aktivitet. Vi är helt och hållet fokuserade på det vi håller på med och vi tycker att det är jättekul.

När vi befinner oss i ett flöde känner vi oss ofta lyckliga, vi presterar som allra bäst och vi är helt omedvetna om tiden. Vi tänker inte på något annat. Varken externa störningar som oljud och temperatur eller interna som hunger påverkar oss. Oavsett om det gäller jobb eller fritid är detta ett fantastiskt sätt att motverka känslor av brådska och stress.

som_186x186_microsite_dec-2016